Varför ska många av oss som har a-kassa eller ersättning från försäkringskassan behöva ha lägre månadsinkomst än existensminimum än de som går på socialbidrag? Vi med a-kassa har faktiskt arbetat för att förtjäna ersättningen.

 

Varför ska vi som har ersättning från a-kassa eller försäkringskassa förlora pengar om vi är sjuka eller lediga, när en hel del av de som går på socialen kan vara hemma utan att en krona dras? 

 

 

Varför ska vi som är över 29 år inte ha rätt till bostadsbidrag bara för att vi av olika anledningar inte skaffat några barn eller ens kan få? Vi kan av olika anledningar också ha dålig ekonomi.

 

Varför ska vi behöva tvingas betala skatt till barnomsorg innan vi ens skaffat något barn? Det borde börja gälla från den dagen man har barn och vara baserat på hur många man har precis som barnbidraget är.

 

Varför ska vi som inte har barn få klara oss på det vi har, när de med barn får bidrag till höger och vänster och även förlängda sådana i en del fall? 

 

Varför kan inte vi också få något extra? Det är faktiskt vi som får offra oss och ställa upp för alla andra, det är till exempel vi som får rycka in och arbeta när föräldrar vabbar, när de ska på diverse saker som rör deras barn eller när de vill tillbringa högtider med familjen. Och vad får vi för det? 

Inte ett skit, inte ens ett tack.